Möt vår medlem
Hökensås Sportfiske AB
I området kring den södra och västra delarna av Vättern finns vacker natur och en mängd sjöar och vattendrag som lämpar sig för fiske. Hökensås Sportfiske AB har en lång bakgrund som sportfiskeaktör i området, och en stor del av fisken kommer från företagets egna odlingar.
Vi fick en pratstund med Per Karlsson som är VD och fiskodlingsansvarig för Hökensås Fiskodling AB. Han berättar att Hökensås verksamhet står på två ben. Det ena benet är sportfisket där företaget erbjuder fiskekort i ungefär trettio sjöar i Hökensås, Tidan, Edsån, Tiveden och Baltaks strömfiskesträcka. Företaget driver även en sportfiskebutik med sportfiskecentrum. Årligen säljs mellan 25 000 och 30 000 fiskekort och denna del av företaget sysselsätter fyra eller fem personer per år.
Företagets andra ben, vilket sysselsätter ungefär samma antal personer, är den egna fiskodlingsverksamheten som bedrivs vid de två fiskodlingsanläggningarna i Källefall och Baltak. Årligen produceras ungefär åttio ton fisk jämnt fördelat mellan de två anläggningarna. Det är främst regnbåge som föds upp, men även öring, en del röding och harr samt någon gång lax och sik. Produktionen sker i första hand för att sättas ut i sportfiskevatten, där ungefär trettiofem ton går till företagets egna fiskevatten och resterande säljs till andra sportfiskområden. Hökensås odlar också fisk för olika typer av fiskevårdsåtgärder och stödutsättningar.
På anläggningen i Källefall produceras rom till den egna stammen av regnbåge, vilken naturlig nog brukar kallas Källefallsregnbåge. Avelsarbetet bedrivs på en separat avelsanläggning för att så långt som möjligt minska riskerna för smittspridning.
Per förklarar att just ett smittsäkert avelsarbete och separation är två viktiga aspekter i företagets arbete med fiskhälsa och smittskydd. Alla avelshonor provtas för BKD och man ser ett stort värde i att vara självförsörjande på rom för att minska risken att föra in smitta utifrån. Till Källefall kommer ingen regnbåge in till fiskodlingen och de gånger vild fisk används för olika fiskevårdsåtgärder provtas avelsfisken innan rommen tas in till anläggningen.
På Källefall arbetar man också mycket med separation då kläckeriet, yngeluppfödningen och de större fiskarna hålls i separata dammsystem. Planen är att i framtiden kunna separera olika generationer ytterligare genom att bygga upp en ny yngeluppfödningsanläggning. Inga fordon, varken egna eller utomstående, kommer in till produktionsavdelningen utan alla leveranser sker genom ett slussningssystem.
Förutom detta så arbetar man på Hökensås anläggningar mycket med stressförebyggande och välfärdsfrämjande åtgärder för att minska riskerna för sjukdomsutbrott. Det kan till exempel handla om olika typer av rovdjursskydd och skuggning kring dammarna.
På frågan om hur Per ser på det nationella fiskhälsoarbetet säger han att det är extra viktigt att vi har en levande dialog om hur man ska möta de nya fiskhälsoutmaningar som kommer med klimatförändringarna. Rubbningar som högre vattentemperaturer, lägre vattennivåer och mer sol, leder till ökad stress och olika typer av hälsoproblem. Eventuellt kommer det också att kunna leda till att branschen måste möta utmaningarna i nya patogener som inte tidigare varit ett problem.
Per säger också att det är viktigt att vi i framtiden har med oss ”fiskhälsotänket” när vi planerar och skapar nytt. Ett aktuellt exempel är i samband med att vi ska öppna upp vattenvägar och riva vattenhinder. Här behöver en analys ske av påverkan på smittspridning till både vild fisk och fiskodlingar så att vi vet vad vi har att vänta oss.
En annan fråga Hökensås, som sättfiskproducenter, brottas med är utmaningen i planering och långsiktighet i verksamheten trots stor osäkerhet kring utsättningstillstånd. För att kunna investera i åtgärder som ger ett bättre smittskydd krävs ekonomisk trygghet och kontinuitet, den är svår att få när man måste söka tillstånd varje år och inte kan vara säker på att få det, säger Per.
För Hökensås fiskodling innebär medlemskapet i Svensk Fiskhälsa flera fördelar. Per säger: ”Jag tycker att det i grunden är en väldigt bra idé, för det är en stöttning i smittskyddsfrågor och i förebyggande när det gäller fiskhälsofrågor.”
Per ser även fördelar i att Svensk Fiskhälsa kan fungerar som en plattform för att kunna driva frågor som är viktiga med sikte på en bättre fiskhälsa. Det är också positivt att det finns en kompetens att vända sig till som fiskodlare. Dessutom ger Svensk Fiskhälsas aktiviteter och arrangemang möjlighet att träffas, dela kunskap och diskutera fiskhälsofrågor. Det är viktigt att ha möjlighet att träffas och diskutera de här frågorna anser Per.
På frågan om hur han ser på framtiden när det gäller fiskhälso- och smittskyddsfrågor pekar Per på vikten av att varje fiskodlingsanläggning arbetar systematiskt och försöker att tänka ”smittskydd framåt” eftersom vi sannolikt kommer att behöva möta nya utmaningar i framtiden. I det arbetet kan det behövas stöttning och hjälp och här kommer Svensk Fiskhälsa att ha en viktig roll.