Möt vår medlem

Agtira

Agtira, tidigare Peckas Naturodlingar, driver en recirkulerande akvaponianläggning i Härnösand som i dagsläget föder upp atlantlax. Anläggningen ska vid full produktion producera ungefär trettio ton fisk per år och tio gånger så mycket grönsaker. Dessutom är en butiksanläggning just nu är under uppförande i Östersund. Den ska så småningom ha en produktion på åtta ton fisk per år och tio gånger så mycket grönsaker. 

Torleif Andersson är fiskhusansvarig hos Agitra. Han ansvarar bland annat för införskaffande av rom till produktionen både på huvudanläggningen i Härnösand och till den kommande butiksanläggningen i Östersund.

Enligt Torleif arbetar man på Agtira mycket med det förebyggande smittskyddsarbetet, både genom anläggningens praktiska utformning samt genom rutiner och arbetsmetoder. Torleif förklarar att på anläggningen i Härnösand tas smittfri rom emot och hålls i en avgränsad kläckeridel som har ett separat vattenflöde. Fiskhallarna är sedan uppdelade i olika säkerhetszoner med ett enkelriktat arbetsflöde och desinficeringsstationer emellan. För besökare finns också strikta restriktioner. Allt med avsikt att förhindra att smitta förs in och sprids på anläggningen.

När det gäller det nationella fiskhälsoarbetet ser Torleif ett par problemområden som behöver adresseras i närtid. Dels finns behov av att få kontroll på sjukdomsläget i flera områden där avel och produktion av rom till andra odlingar sker, dels behöver riskerna för återsmitta från vild fisk hanteras. När det gäller framtiden för fiskhälso- och smittskyddsfrågor i svensk fiskodling anser Torleif att ett viktigt fokus bör vara att förbättra levnadsmiljön och livsvillkoren för fiskarna genom att anpassa fiskodlingen till nya rön från forskningen. Det gäller både fisksjukdomar och välfärdsfrågor. 

Bild från vbcn.se

Något annat som skulle hjälpa fiskhälsan framåt är utveckling av mätbara fysiska parametrar för att förbättra fiskarnas förutsättningar. Utöver det ser Torleif att en höjning av kunskapsnivån i dessa frågor, hos både veterinärer och odlingspersonal, är viktigt för framtiden.

Just möjligheterna till utbildning, och möjligheten att ta hjälp av föreningen som bollplank i fiskhälsofrågor är två av de fördelar Torleif ser med ett medlemskap i Svensk Fiskhälsa. En annan fördel med medlemskap i Svensk Fiskhälsa är förbättrade förutsättningarna till kontinuitet i fiskhälsoarbetet.

För Agtira säger Torleif att medlemskapet i Svensk Fiskhälsa innebär ett stöd i arbetet med att förbättra anläggningarnas förutsättningar att föda upp fisk hälsosamt och med god välfärd. Detta både genom dialog med utbildad och rutinerad personal och genom vidareutbildning av den egna odlingspersonalen.