En fiskhälsospaning från nationella vattenbrukskonferensen
Årets nationella vattenbrukskonferens arrangerades i Umeå 14 – 15 mars. Bland deltagarna fanns en stor bredd av aktörer från olika delara av vattenbruksnäringen och intressenter bring branschen. Som brukligt bjöd vattenbrukskonferensne på ett varierat program på många olika ämnen med koppling till vattenbruksverksamheterna. Vi på svenskfiskhälsa gjorde en spaning under de två dagarana för att se vad som lyftes när det kommer till fiskhälsa, smittskydd och fiskvälfärd.
Årets nationella vattenbrukskonferens inleddes med ett studiebesök. Delatagarna hade möjlighet att välja på två besöksmål, antingen Vattenfalls kompensationsodling i Norrfors eller Umeå Marina Forskningscenter. Vi valde att följa med till kompensationodlingen. Väl på plats i ett slaskigt Norrfors berättade platschef Johan Molin och Åke Forsén om anläggningens syfte och historia och guidade därefter gruppen runt på anläggningen.
Förebyggande smittskyddsarbete och noggranna hyinerutiner var något Johan poängterade och som besökarna också fick uppleva när de köade för att ta på skoskydd i yngelhallens entre. Fiskarnas hälsa och sjukdomsförebyggande var ett av de ämnen Johan pratade om vid rundturen. Han konstaterade att den sjukdomsproblematik man upplever på anläggningen skiftat karaktär allteftersom vattentemperaturerna stigit. Sjukdomar som Red skin disease påverkar idag i större omfattning fiskarnas hälsa och därmed också avelsarbetet som är verksamhetens syfte. Ett område där man däremot sett en positiv utveckling är när det gäller sjukdomern M74 vilken tidigare var ett stort problem. Provtagningar och tiaminbad har inneburit att sjukdomen inte längre förekommer.
Efter studiebesök och lunch drog konferenspreogrammet igång. Den inledande sessionen fokuserade på just kompensationsodling. Åke Forsén gav en presentation om Vattenfalls kompensationodlingsverksamhet. I dagsläget pågår ett stort arbete med den nya nationella omprövningsplanen för moderna miljövillkor (NAP). Här lyfte Åke frågan om effekter av öppnade vandringshinder som en effekt man behöver se över, inte minst kopplat till spridning av sjukdomar som idag bara förekommer i kustzon.
Även vid sin presentation tog Åke upp de stigande vattentempraturerna som oroande ur fiskhälsosynpunkt. På de grafer han visade upp var tendenserna till ökande medeltemperaturer och flre dagar med vattentemperaturer över 20 grader tydliga. Förändringarna i vattentemperaturer har, enligt Åke redan idag haft effekter på fiskhälsoläget på Vattenfalls anläggningar där man ser större förekomst av flavobakterios och svampangrepp. Det har också inneburit att fiskarna behandlas i större grad än tidigare och att exempelvis användningen av salt för behandling ökat kraftigt.
Andreas Larsson från Energiforsk var nästa talare på programmet. Energiforsk är ett bolag som drivs av bland anda energiföretagen och Svenska kraftnät. De bedriver energirelaterad forskning på flera olika områden. Kompensationsodling är ett av de områden där energiforsk genomför projekt. Bland annat har man tagit fram dokument och handledningar som rör genetik, smittskydd, välfärd och övervakning inom kompensationsodlingsverksamhet.
Fiskhälsofrågor var en viktig del av session nummer två vilken handlade om klimatutmaningar för svenskt vattenbruk. Först ut i sessionen var Charlotte Axén som på ett tydligt sätt beskrev några av de direkta och indirekta effekter klimatförändringarna kan ge på smittskydd, fiskhälsa och välfärd. Hon pekade både på effekter på anläggningarnas drift vilka kan ha fiskhälsoeffekter, exempelvis el och vattenförsörjning eller stormar liksom mer direkta effekter av exempelvis högre vattentemperaturer.
Därefter fick ett antal fiskodlare möjlighet att beskriva sina erfarenheter och arbetet framåt utifrån klimatförändringarna. Nathalie Biguet från Vattudalens fisk och Josef Nygren från Umlax beskrev båda utmaningar bland annat när det gäller vattentemperaturer och behovet av att utveckla verksemheterna för att möta förändringarna.
I session tre gavs ett antal kortpresentationer på temat ”Mitt bidrag till det svenska vattenbruket”. Bland dessa presenterade Henrik Sund från Göteborgs universitet ett intressant projekt som fokuserat på fiskens skinn och dess betydelse för fiskhälsan.
Vattenbrukskonferensens andra dag inleddes med en session om främjande och handlingsplanen framåt. Här lyftes fiskhälsofrågan i Johan Penners (Jordbruksverket) presentation om handlingsplanen och åtgärdsgrupperna. I det arbetet hör åtgärdspunkten Förebyggande hälsoarbete och djurvälfärd till en av de prioriterade.
Ett av de fyra projekt som Johan nämnde i sin presentation rörde välfärdsindikatorer och Markus Langeland (RISE) gav en längre presentation av det projektet.
RISE fick i uppdrag av Jordbruksverket att göra en sammanställning av den forskning som finns sedan tidigare på välfärdsindikatorer. Man valde att fokusera arbetet på regnbåge, röding, tilapia och clarias och att försöka titta på hela livscykeln från kläckning till slakt. Det visade sig svårt att finna andra indikatorer än överlevnad för de tidiga stadierna. Trots att det finns indikatorer framtagna sedan tidigare har delvis olika utgångspunkt och är i olika grad praktiskt applicerbara och anpassade för svensk fiskodling.
Som vanligt gav den nationella vattenbrukskonferensen en viktig och uppskattad möjlighet att mötas, utbyta erfarenheter och få ny information om många frågor som rör svenskt vattenbruk. Trots att många andra viktiga och engagerande områden lyftes fram under de två dagarna kan vi notera vi att fiskhälsan och smittskyddet är prioriterade frågor i dessa sammanhang. I ett vattenbruk som utvecklas, växer och som dessutom står inför stora utmaningar från omvärlden får fiskarnas hälsa och välfärd en stor roll och det ser vi som positivt för framtiden.