Regnbåge, raukar och torsk på Gotland
I slutet av oktober besökte vi Gotland, en region med stora ambitioner när det gäller vattenbruk. Under besöket på ”öyn” träffade vi Jan Larsson och Jan Larsson, två av grundarna till Hamra Fisk. Vi besökte även forskningsstationen Ar där vi fick höra om Blått centrums verksamhet, Länsstyresens arbete och besöka projektet ReCods anläggning.
Det var en mulen men ljummen oktobereftermiddag när GPS:en ledde oss fram till en gammal ladugårdsbyggnad på en traditionell Gotländsk bondgård i de sydligaste delarna av ön. Det var inte helt enkelt att se att det fanns en fiskodling på platsen, men en liten skylt ledde oss rätt.
På gården i det gamla fårhuset, som idag också huserar en frilufts- och souvenirbutik, har Jan Larsson tillsammans med en handfull andra drivna lokalbor byggt upp en recirkulerande fiskodling. Utrustningen kom från en anläggning som Boliden tidigare drev i Skåne. Allt monterades ner, fraktades till Hamra och under 2019 ställdes lokalerna i ordning innan allt sattes upp på plats. Samma år bildades aktiebolaget Hamra fisk AB.
Hamra är en småskalig anläggning där fisken kläcks på plats och där de sedan går i tankar med relativ låg djurtäthet. För Jan och de andra aktiva på odlingen är tillsynen och den dagliga omsorgenom fiskarna prioriterade.
Uppstarten av en ny verksamhet är kantad av lärdomar och utmaningar för de flesta, men för Hamra fisk har fiskhälsan hittills inte varit ett problem. Något Jan tror inte bara beror på den dagliga omsorgen utan också till viss del på att det grundvatten som kommer ur brunnen är bräckt, och alltså ger fiskarna ett lätt kontinueligt saltbad.
Det är istället tekniken som givit de stora utmaningarna då en blixt slog ut strömmen till delar av anläggningen under 2022, med föjden att en stor del av fiskarna dog.
Nu rustar man på Hamra för att säkra upp elförsörjningen och ser positivt på framtiden. Sommarturisterna uppskattar den lokalproducerade fisken och företaget har även planer på nya projekt på andra platser på Gotland.
Efter besöket på Hamra tog resan oss norrut genom Gotlands disiga höstväder, vidsträckta fält och karga kuststräckor. På vägen stannade vi till vid Folhammar naturreservat för att se ett av Gotlands signum – raukfälten.
Gotland må vara omgivet av vatten, men tillgången på färskvatten är en utmaning för invånarna. Alla satsningar på fiskodling måste anpassas till förutsättningarna och sparsamhet med vattnet är ett måste. Att satsa på recirkulernade anläggningar är därför närmast en självklarhet.
Gamla depåer av bräckvatten (relikt salvatten), som de Hamra fisk fann när de borrade, kan ha så låg salthalt att de inte innebär något problem för fiskhälsan – kanske är det till och med tvärt om en fördel.
Härnäst tog vi oss nästan allra längst upp på ön, till den lilla orten Ar där Ars forskningstation ligger mellan sjön Bästeträsk och Östersjön.
Forskningen i området inleddes i Stockholms universitets regi år 1981. År 1992 stod den nuvarande stationsbyggnaden klar. 1999 överfördes verksamheten till Högskolan på Gotland och från 2013 ingår forskningsstationen i Uppsala universitets verksamhet. Stationen används främst för forskning men också för exempelvis naturvårdsprojekt och miljöövervakning. Ett av de projekt som idag pågår på stationen är ReCod som drivs av organisationen BalticWaters2030.
Vi träffade Johanna Fröjd som är driftledare för ReCod. Hon gav oss en presentation av projektet och en rundvandring i odlingslokalerna.
Bakgrunden till projektet är att det idag enbart finns ett fåtal platser i Östersjön med rätt syre- och salthalter för att torsken ska lyckas med sin lek – något som gör att det överfiskade och försvagade beståndet har svårt att återhämta sig. Projektet ReCod ska försöka hjälpa torsken förbi det sårbara äggstadiet genom utsättningar av fyra till sex dagar gamla torsklarver på några platser utmed ostkusten. Projektet ska sedan undersöka om larverna överlever och klarar av att etablera sig.
Under året har man fått avelsfiskarna att leka och kunnat göra en första utsättning på några platser. Metod och resultat ska nu utvärderas innan nya utsättingar sker under nästa år.
På forskningsstationen mötte vi också Gunilla Rosenqvist från Uppsala Universitet och Andreas Pettersson från Länstyrelsen. De gav oss en presentation om de projekt och aktiviteter som bedrivs inom Blått Centrum Gotland, vilket är en gemensam satsning av regionen, Länsstyrelsen och Uppsala Universitet. Andreas berättade också om den strategi och den främjande verksamhet som Länsstyrelsen på Gotland har för vattenbruket och fisket.
Intrycket vi tar med oss är att Gotland, med både möjligheter och utmaningar, har höga ambitioner att ta till vara sina resurser på ett klokt sätt och skapa förutsättningar för ett ökande vattenbruk. I ett område med en lång tradition av djurhållning är steget från fårhus till fiskhus kanske trots allt inte allt för stort.